
Här är en som vet hur man rider ut stormen. Storslapp i buren hela helgen, endast avbrott för mat och
mattegos.
Så här vackert blev det när solen kikade fram. Bara att börja
skotta igen, ingen snöplog varit här än, känns lite
klaustrofobiskt att vara isolerad. Vi måste ta oss ner till uthuset för att vattna mina
övervintringar. Om plogen kommer bär det av för att rädda växthuset.
Nedrans så mycket snö!! Blev en liten gång till att börja med så får det bli mer skottning en annan dag. Snön är väldigt fluffig och lätt, men ändå. Jag hade tänkt fotografera
övervintringarna, men blev så absorberad av att
röja och göra iordning där att jag glömde det totalt. Men växterna känner tydligen av att ljuset återvänder, det spirar hos alla som överlevt.
Citrusarna är tveksamma, men de kanske överlever. Inga monsterspindlar i dag heller men milliarder små nykläckta som vävde nät överallt.

Så här såg framfartsvägen ut i dag, våra spår från i går var helt översnöade..

Hurra!! Vår hjälte snöplogen!! Han var så efterlängtad och så fint det blev.

Puh, det var jobbigt att skotta hela vägen ut :D nej, men allvarligt vallarna börjar bli höga. Värsta rodelbanan. Nu bär det av till gamla huset för att rädda växthuset.

Hit kom vi. Inte plogats här. Att simma i snön kändes inte lockande. Operation rädda växthuset avbröts för andra gången. Börjar likna mission impossible. Men, jag tyckte på håll att det såg rätt OK ut, hoppas det är så. Så nära och ändå så långt borta!!

Så vackert gamla huset ligger, eller vad sägs? Synd att det inte var mitt, för vackert som skam är det. Utedasset på köpet, kanske lite glad att jag sluppit just den finessen i vinter. Asken framför huset kändes som en kär vän som vaktade över dem som bor i huset. Nästa gång jag uppdaterar bloggen hoppas jag få med lite grönare bilder, även om det blir på mina inomhus övervintrare.